SvD Debatt - 2017-09-23

Öka ingenjörsutbildningen är feltänkt

DEBATT. Som ett mantra lyfts i dag hotet om en stor ingenjörsbrist som måste hanteras. Denna slutsats om brist bygger delvis på felaktiga föreställningar. Den påstådda ingenjörsbristen är snarare en kvalitetsbrist, skriver Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer på SvD Debatt.

Ulrika Lindstrand SvD Debatt 23/9 2017Svenska Dagbladet 23/9 2017

I höstens budgetproposition annonserar regeringen en stor satsning på nya utbildningsplatser. Högskolan byggs ut med 18 000 fler platser redan nästa år. Satsningen är bred och gäller såväl yrkeshögskola och vuxenutbildning som ingenjörs- och läkarutbildningen. Att regeringen vill ge fler möjligheten till utbildning är vällovligt. Men den stora utmaningen som rör ingenjörsutbildningarna är inte att platserna är för få. Det är att så få tar sig igenom utbildningen.

Som ett mantra lyfts i dag hotet om en stor ingenjörsbrist som måste hanteras. Denna slutsats om brist bygger delvis på felaktiga föreställningar.

Efterfrågan på ingenjörer beräknas förvisso öka, och för att lösa många av de stora samhällsutmaningar vi står inför är tillgången på kompetenta ingenjörer avgörande. Samtidigt är det viktigt att ha klart för sig att det totala antalet utbildade ingenjörer som finns att tillgå har ökat kraftigt. Mellan 1990 och 2012 ökade de från 69 000 till 168 000. De beräknas fortsätta öka till 248 000 till 2035.

Av alla nyantagna till högskolans program påbörjar nära 20 procent ett ingenjörsprogram, antingen till civilingenjör eller till högskoleingenjör. Det är fyra gånger fler än de som antas till sjuksköterskeutbildningen. Samtidigt intar ingenjörsutbildningarna bottenplaceringarna över andelen som tar sig igenom utbildningen. På civilingenjörsutbildningen tar bara hälften examen och på högskoleingenjörsutbildningen är andelen ännu lägre. Trots detta visar prognoser från Universitetskanslersämbetet och SCB att de examinerade svarar mot den beräknade efterfrågeökningen, med viss råge till och med. Därtill kan konstateras att om en stor ingenjörsbrist vore ett faktum skulle det synas i ingenjörslönerna som då borde skjuta i höjden. Någon sådan effekt går inte att skönja. Tvärtom har ingenjörernas löner som kollektiv sjunkit under många år i relation till övriga yrkeskategorier.

Slutsatsen för ingenjörsutbildningarna kan därför bara bli en: det behövs inte fler utbildningsplatser. Mer kraft måste läggas på att få ut studenterna.

Problemet måste angripas på två fronter anser Sveriges Ingenjörer. För det första bör de resurser som regeringen sätter av för nya ingenjörsstudenter satsas på de studenter som antas redan i dag. För det andra är det dags att inse att allt inte kan lösas i högskolan. Studenterna som söker och antas till ingenjörsutbildningarna måste vara väl rustade för sin utbildning och ha de förkunskaper som krävs. För att åstadkomma detta måste fokus flyttas till gymnasium och grundskola.

Den successiva urholkningen av anslagen per student som skett de senaste årtiondena har drabbat teknik- och naturvetenskaplig utbildning särskilt hårt. Neddragningen måste upphöra och vändas till en successiv förstärkning. Att ta in fler studenter till samma ersättning avhjälper inte studenters eventuella svårigheter med att kunna kröna sina ingenjörsstudier med examen. Under inga omständigheter får kvaliteten på ingenjörsutbildningarna sänkas för att få fler att nå examen. Målet måste också vara en så attraktiv ingenjörsutbildning som helhet att studenter som påbörjar den faktiskt vill fullfölja den i stället för att lockas att hoppa av i förtid om något jobberbjudande dyker upp.

För att få väl förberedda och motiverade studenter som också kan slutföra den ingenjörsutbildning de väljer behövs kvalitetsförstärkningar redan i grund- och gymnasieskolan. Att regeringen har valt att förstärka både teknik- och matematikämnet med ökat antal undervisningstimmar är positivt. Men detta har inneburit att frågan om tillgänglig lärarkompetens inom dessa ämnen har blivit än mer akut.

Ingenjörer med yrkeserfarenhet skulle i större utsträckning än i dag kunna bidra till att levandegöra och höja kvaliteten i skolans undervisning i teknik, naturvetenskap och matematik. Det gäller såväl grund- som gymnasieskola. Den ekonomiska tröskeln för att ta steget till undervisning är fortfarande för stort för personer mitt i yrkeslivet, som redan har höga studielån. Så länge det råder brist på lärare i dessa ämnen är det motiverat att erbjuda högskoleutbildade ingenjörer och naturvetare än mer förstärkt finansiering under den kompletterande utbildning som fordras för att bli legitimerad ämneslärare.

Den påstådda ingenjörsbristen är snarare en kvalitetsbrist. Att slussa in fler studenter på ingenjörsutbildningarna utan att ta tag i grundproblemen bakom den låga genomströmningen är ingen lösning. För att vi ska få kompetenta ingenjörer krävs en grund- och gymnasieskola som ger de blivande ingenjörsstudenterna tillräckliga förkunskaper. De som påbörjar en utbildning till ingenjör måste i högre grad än i dag avsluta den med en examen. Lyckas detta kommer Sverige att få de ingenjörer i världsklass som landet så väl behöver.

Ulrika Lindstrand

förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Ny topptrio i ingenjörernas förbundsstyrelse

2018-11-20

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand valdes enhälligt om vid förbundets fullmäktigemöte på tisdagen. Samtidigt utsågs Per Norlander från Linköping och Sara Magnusson från Stockholm till ny 1:e respektive 2:e vice förbundsordförande.

Kompetensutveckling ger konkurrenskraftiga företag och attraktiva arbetsplatser

2018-11-08

Konjunkturen är fortsatt stark och kapacitetsutnyttjandet mycket högt i de ingenjörstäta företagen. Samtidigt satsar företagen allt mindre på kompetensutveckling av de anställda. Genomgående är bristen på teknisk kompetens och svårigheten att rekrytera rätt personal. Det är några av resultaten i Sveriges Ingenjörers nya konjunkturrapport.

Innovatörsduo bakom talldiesel belönas med Polhemspriset

2018-11-07

Från restprodukt i skogsindustrin till klimatsmart biobränsle. Lars Stigsson och Valeri Naydenov får årets Polhemspris av Sveriges Ingenjörer för sin unika innovation för framställning av talldiesel som ger kraftigt minskad klimatpåverkan.

Korttidsarbete hjälper industrin

2018-10-26

DEBATT. Nyligen lämnade utredningen ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete sitt delbetänkande till finansdepartementet. Vår uppmaning till nästa regering är tydlig: Lyssna på utredaren och lyssna på parterna inom industrin, skriver förhandlingschef Camilla Frankelius tillsammns med andra partsföreträdare inom industrin, på Di Debatt.

Gävle-ingenjör får pris för hållbar snöröjning

2018-10-24

28-åriga Lisa Johansson får Wimanska priset på 50 000 kronor av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Hon har analyserat miljöpåverkan vid deponering av upplogad snö och kartlagt lämpliga platser i Gävle för nya snöhögar.