Göteborgs-Posten debatt - 2015-05-06

Kritiskt läge för svensk medicinsk forskning

Antalet anställda inom den forskande läkemedelsindustrin har nästan halverats sedan 2004. Life science-företag lämnar landet och forskningssatsningarna krymper. Läget är kritiskt och nu krävs en rad kraftfulla åtgärder, skriver en lång rad aktörer bland andra Sveriges Ingenjörers vice förbundsordförande Ulrika Lindstrand.

Sverige befinner sig i ett kritiskt läge när det gäller medicinsk forskning och dess tillämpning. Samtidigt som vårdkostnaderna ökar har Sverige halkat efter vad gäller forskning, vidareutveckling av upptäckter till produkter och introduktion av nya behandlingsformer inom vården. Det drabbar enskilda individer och har bidragit till att life science-företag lämnar landet.

Sverige har en negativ tillväxttakt för forskning och utveckling (FoU) och ligger nu sjua från slutet i jämförelse med 33 andra länder, enligt EU-kommissionen. I den forskande läkemedelsindustrin har antalet anställda i Sverige minskat med 45 procent sedan 2004.

Läkemedelsindustrin var 2009 den näst viktigaste exportbranschen för Sverige, med 37 miljarder kronor i nettoexport. Fem år senare har denna nettoexport sjunkit med över åtta miljarder. Samtidigt har läkemedelsföretagens FoU-investeringar i Sverige minskat med en miljard sedan 2011. Detta har Sverige helt enkelt inte råd med.

14 åtgärdsförslag

Som nyckelaktörer inom life science gick vi därför ihop i projektet ”Agenda för hälsa och välstånd”, där vi under ledning av stiftelsen Forska!Sverige enats om 14 prioriterade åtgärdsförslag. För ett konkurrenskraftigt life science krävs en stärkt finansiering av forskningen. Samtidigt finns stora behov av strukturella förändringar, vilket vi fokuserat på i våra förslag.

Genom vår unika konstellation – vårdpersonal, forskare, företagare, policyexperter, fackförbund, patientorganisationer och professionsföreträdare – har vi kunnat arbeta fram konkreta handlingsplaner, vilket hittills saknats för life science. Dessa presenteras i en rapport i dag, i samband med en konferens med bland andra ministrarna för näringsliv och innovation, högre utbildning och forskning, samt folkhälsa och sjukvård.

Här är några av våra förslag:

  • Sverige tappar mark inom bland annat klinisk forskning, som är en förutsättning för kvalitetsdrivet förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården. Det måste finnas en tydlig roll för kliniska studier i vården. Vi föreslår en ökad satsning på kvalitetsregister, där våra personnummerbaserade databaser ger Sverige en konkurrensfördel.
  • Svensk vård använder inte nya innovativa produkter i samma grad som jämförbara länder. Vi hamnar på plats 13 av 14 vad gäller introduktion av nya behandlingar, visar en internationell studie. Ur patientens perspektiv är detta oacceptabelt. Vi föreslår att regeringen skapar en särskild fond i syfte att avlasta vårdens kostnader för introduktion av godkända läkemedel och så kallad CE-märkt medicinteknik.
  • För ökad kvalitet i vården måste patienter, forskare, företag och vårdgivare få bättre möjligheter att bidra till insamling, användning och delning av data på ett etiskt, säkert och strukturerat sätt. Vi föreslår en samordnad satsning på digitalisering inom life science, med en arbetsgrupp för nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling.
  • Det krävs ett bättre näringslivsklimat för att inte Sverige ska fortsätta att mista life science-företag; kompetens, samverkan och ekonomiska incitament är nyckelord. Vi föreslår en nationell satsning på specialiserade forsknings- och behandlingscentra, där vård, akademi och företag samverkar. Det behövs vidare en nationell plan för innovationsupphandling för att främja utveckling och införande av innovationer. För att inte förlora tillväxtpotentialen i små företag behövs det också en plan för statligt riskkapital som ska vara marknadskompletterande och även stimulera privata investeringar i tidiga faser.

Ta chansen!

Nyligen tillsatte regeringen en nationell samordnare för life science. Det innebär att det finns en tydlig mottagare av vår rapport och vi hoppas att regeringen och riksdagen snabbt kan genomföra förslagen, samt att det avsätts resurser till detta.

Sverige har en enorm potential inom life science. Vi är beredda att ta vår del av ansvaret för att nödvändiga förändringsprocesser ska kunna utföras. Vårt budskap till de politiska partierna är att agera snabbt och beslutsamt, medan vi fortfarande har chansen.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige

Göran Alderborn, dekanus Uppsala universitet

Anders Blanck, vd LIF – de forskande läkemedelsföretagen

Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet

Ivar de la Cruz, ordförande Naturvetarna

Johan Dabrosin Söderholm, dekanus Linköpings universitet

Lena Gustafsson, rektor Umeå universitet

Kerstin Holmberg, Nätverket mot cancer

Stefan Jacobson, vd Danderyds sjukhus

Olle Larkö, dekanus Sahlgrenska Akademin

Ulrika Lindstrand, vice förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Karin Meyer, vd Apotekarsocieteten

Tomas Movin, vd Södersjukhuset

Gunnar Németh, vice styrelseordförande Capio

Kerstin Nilsson, ordförande Svenska Läkaresällskapet

Göran Petersson, professor Linnéuniversitetet

Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung

Ulrica Sehlstedt, partner Arthur D Little

Eugen Steiner, partner Health Cap

Anders Sylvan, landstingsdirektör Västerbottens läns landsting

Kerstin Tham, prorektor Karolinska Institutet

Gunnar Ahlberg, Praktikertjänst

Daniel Öhman, vd GHP

Läs debattartikeln på Göteborgs-Postens webbplats.

Ny topptrio i ingenjörernas förbundsstyrelse

2018-11-20

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand valdes enhälligt om vid förbundets fullmäktigemöte på tisdagen. Samtidigt utsågs Per Norlander från Linköping och Sara Magnusson från Stockholm till ny 1:e respektive 2:e vice förbundsordförande.

Kompetensutveckling ger konkurrenskraftiga företag och attraktiva arbetsplatser

2018-11-08

Konjunkturen är fortsatt stark och kapacitetsutnyttjandet mycket högt i de ingenjörstäta företagen. Samtidigt satsar företagen allt mindre på kompetensutveckling av de anställda. Genomgående är bristen på teknisk kompetens och svårigheten att rekrytera rätt personal. Det är några av resultaten i Sveriges Ingenjörers nya konjunkturrapport.

Innovatörsduo bakom talldiesel belönas med Polhemspriset

2018-11-07

Från restprodukt i skogsindustrin till klimatsmart biobränsle. Lars Stigsson och Valeri Naydenov får årets Polhemspris av Sveriges Ingenjörer för sin unika innovation för framställning av talldiesel som ger kraftigt minskad klimatpåverkan.

Korttidsarbete hjälper industrin

2018-10-26

DEBATT. Nyligen lämnade utredningen ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete sitt delbetänkande till finansdepartementet. Vår uppmaning till nästa regering är tydlig: Lyssna på utredaren och lyssna på parterna inom industrin, skriver förhandlingschef Camilla Frankelius tillsammns med andra partsföreträdare inom industrin, på Di Debatt.

Gävle-ingenjör får pris för hållbar snöröjning

2018-10-24

28-åriga Lisa Johansson får Wimanska priset på 50 000 kronor av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Hon har analyserat miljöpåverkan vid deponering av upplogad snö och kartlagt lämpliga platser i Gävle för nya snöhögar.