Altinget, debatt - 2018-04-11

Sverige behöver en godsstrategi för klimatsmarta transporter som gynnar handel

DEBATT Det är välkommet att regeringen tar ett samlat grepp på industrins behov vid infrastrukturplanering. Men sex punkter måste finnas med för att en godsstrategi ska bli framgångsrik, skriver Sveriges Ingenjörers Ulrika Lindstrand med flera representanter för Industrirådet.

Läs debattartikeln på Altinget.se eller ta del av den i sin helhet nedan. 

Industrirådet på Altinget Debatt

Svensk industri är beroende av handel på en global marknad. En marknad som kännetecknas av hård konkurrens från företag både i etablerade och nya industriländer. Samtidigt förutsätter produktion i Sverige att varor kan transporteras långa avstånd till rimlig kostnad. Industrins behov har tidigare inte tillräckligt tillgodosetts vid infrastrukturplanering.

Industrirådet, med fack och arbetsgivare inom industrin, välkomnar att regeringen tar ett helhetsgrepp på frågorna i form av en godsstrategi. Den 12 april arrangerar vi ett seminarium i riksdagen för att lyfta det vi anser bör ingå i strategin.

Handel förutsätter transporter och är beroende av import och export i globala värdekedjor. Industrins vision för godstransporter är ett effektivt och klimatsmart logistiksystem som främjar konkurrenskraft, handel och sysselsättning i hela landet. Vi vill inte se en politik som begränsar transporter då de är en förutsättning för en fungerande handel. Istället måste politiken fokusera på att effektivisera transporterna och genom incitament för innovation göra dem mindre klimatbelastande.

Transportsektorn ska, enligt den nya klimatlagen, minska sina utsläpp av koldioxid med 70 procent fram till år 2030. Industrin stödjer en ambitiös klimatpolitik. Miljö och ekonomi går hand i hand, där klimatsmarta transporter ger god transportekonomi. Men för att vi ska klara målet måste alla möjligheter tas tillvara.

I regeringens godsstrategi vill vi därför se:

  • En politik som fokuserar på godstransporternas nytta. Myndigheter på transportområdet bör få instruktion om att alla trafikslag behövs och inte ska sättas i motsats till varandra. Alla trafikslag bör effektiviseras utifrån sina förutsättningar. Att t ex flytta gods från väg till järnväg eller sjö är önskvärt men många gånger svårt. Istället för att lägga ytterligare kostnader på vägtransport vill vi se att regeringen kartlägger brister i övrig infrastruktur och ger Trafikverket i uppdrag att undersöka vad som krävs för att de stora transportköparna ska flytta mer gods från vägarna.
  • Riksdagens beslutade transportpolitiska mål realiseras. Transportsystemet ska medverka till utveckling i hela landet. Råvarubaserade industrier är beroende av lokal råvara, som skog eller malm, men måste kunna konkurrera med utländska företag med kortare transportvägar. Också andra industrier är viktiga för regionerna varför det är angeläget att de kan fortsätta verka där de är. Detta kräver bättre underhåll av vägar, järnvägar och sjövägar (isbrytning). Tidigare har målet om tillgänglighet i hela landet inte varit tillräckligt styrande vilket lett till bristande underhåll.
  • Ny infrastruktur måste planeras i ett större sammanhang utifrån ett godsperspektiv. Infrastruktur planeras ofta i små delprojekt. Ett undantag var Sverigeförhandlingen där infrastruktur kopplades till nya bostäder. På samma sätt måste planeringen av vägar och järnvägar kopplas till befintlig industri och möjliga nya investeringar. Trafikverket bör särskilt få i uppdrag att driva innovation och utveckling av ny teknik vid upphandling.
  • Bättre ta tillvara svenskt kunnande inom nya teknologier. Transportsektorn kännetecknas av snabb teknikutveckling med bland annat digitalisering och autonoma fordon. Industrin och staten måste tillsammans stödja införandet av ny teknik. Det stimulerar svensk industri som utvecklar tekniken och i hög grad också transportområdet där digitalisering, automatisering, elektrifiering och så kallade horisontella samarbeten (där transportköpare samarbetar för att undvika tomtransporter) gör det möjligt att nyttja befintlig infrastruktur mer effektivt.
  • Transportsektorns kompetensförsörjning måste stärkas. Idag finns ett stort underskott av personal inom alla trafikslag. För att komma tillrätta med det behövs stärkt ungdomsutbildning inom området men också tillgång till yrkesutbildning för unga vuxna och kompetensutveckling av personal som redan arbetar i transportsektorn.
  • Effektiva skatter och avgifter som tar hänsyn till konkurrenskraften. Vägen mot ett fossilfritt samhälle är utstakad och riktig. Men idag är skatter och avgifter som syftar till att driva i hållbar riktning en snårskog där olika styrmedel i värsta fall motverkar varandra och då bara blir en kostnad för industrin. Regeringen bör genomföra en samlad översyn av styrmedlen på transportområdet så att de är effektiva, inte missgynnar industrier på landsbygden eller hotar svensk industris internationella konkurrenskraft.

Industrins parter välkomnar regeringens godsstrategi och är angelägna om att implementeringen sker i nära dialog med industrin. Vi föreslår att regeringen inrättar ett logistikråd där olika intressenter ges möjlighet att bidra till förståelse för hur logistik, transporter och infrastruktur påverkar näringslivets konkurrenskraft och i förlängningen tillväxt och välfärd.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen
Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall
Martin Linder, förbundsordförande Unionen
Per Ahl, vd Svemin
Henrik van Rijswijk, jurist Livsmedelsföretagen
Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket
Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna

 

Industrirådet - inspel Godsstrategi

Rapporten med rådets förslag på utveckling av transportsystemet finns att läsa på Industrirådets hemsida 

Om Industrirådet 

För att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet och i övrigt behandla frågor som syftar till att skapa goda förutsättningar för industrin och dess anställda organiserar parterna ett industriråd (”Industrirådet”) bestående av ledande företrädare för samtliga parter. Sveriges Ingenjörer deltar som avtalsslutande part och medlemsorganisation för ingenjörerna inom industrin. 

Läs mer om Industrins utvecklingsråd

Ny topptrio i ingenjörernas förbundsstyrelse

2018-11-20

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand valdes enhälligt om vid förbundets fullmäktigemöte på tisdagen. Samtidigt utsågs Per Norlander från Linköping och Sara Magnusson från Stockholm till ny 1:e respektive 2:e vice förbundsordförande.

Kompetensutveckling ger konkurrenskraftiga företag och attraktiva arbetsplatser

2018-11-08

Konjunkturen är fortsatt stark och kapacitetsutnyttjandet mycket högt i de ingenjörstäta företagen. Samtidigt satsar företagen allt mindre på kompetensutveckling av de anställda. Genomgående är bristen på teknisk kompetens och svårigheten att rekrytera rätt personal. Det är några av resultaten i Sveriges Ingenjörers nya konjunkturrapport.

Innovatörsduo bakom talldiesel belönas med Polhemspriset

2018-11-07

Från restprodukt i skogsindustrin till klimatsmart biobränsle. Lars Stigsson och Valeri Naydenov får årets Polhemspris av Sveriges Ingenjörer för sin unika innovation för framställning av talldiesel som ger kraftigt minskad klimatpåverkan.

Korttidsarbete hjälper industrin

2018-10-26

DEBATT. Nyligen lämnade utredningen ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete sitt delbetänkande till finansdepartementet. Vår uppmaning till nästa regering är tydlig: Lyssna på utredaren och lyssna på parterna inom industrin, skriver förhandlingschef Camilla Frankelius tillsammns med andra partsföreträdare inom industrin, på Di Debatt.

Gävle-ingenjör får pris för hållbar snöröjning

2018-10-24

28-åriga Lisa Johansson får Wimanska priset på 50 000 kronor av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Hon har analyserat miljöpåverkan vid deponering av upplogad snö och kartlagt lämpliga platser i Gävle för nya snöhögar.