Norran, debatt - 2017-09-12

Fler kvinnor behöver bli ingenjörer

DEBATT. Kvinnor sorteras bort, eller väljer bort sig själva från en framtid som ingenjör redan i grundskolan. Spöket är framför allt matematik. Risken att misslyckas och verka dum avskräcker många, skriver bl a Monica Normark och Daniel Smirat från Sveriges Ingenjörers Västerbotten- respektive Norrbottensdistrikt.

”Det känns som ett ensamt arbete, och jag vill hellre jobba med människor.”
”Jag är nog inte tillräckligt bra på matte.”

Kan du tänka dig att bli ingenjör? Citaten ovan är tyvärr alltför vanliga svar på den frågan.

Andelen kvinnor på ingenjörsutbildningarna sjunker, mest i Luleå, men Umeå tappar också, och andelen kvinnor där ligger nu på långa 20 respektive 25 procent.

Om Norrland ska kunna utvecklas, och locka till sig företag i teknikens framkant, duger det inte att så många som skulle kunna bli den nya generationens ingenjörer faller bort, antingen för att de inte tror att de kan eller för att de har en felaktig bild av yrket.

Med en större andel kvinnliga ingenjörer skulle också den ekonomiska jämställdheten öka och fler kvinnor skulle få den ökade frihet som en egen bra inkomst innebär.

Det börjar tidigt. Kvinnor sorteras bort, eller väljer bort sig själva från en framtid som ingenjör redan i grundskolan. Spöket är framför allt matematik. Vi matas med att matte är krångligt och svårt, att det är något som bara de smarta är bra på. Risken att misslyckas och verka dum avskräcker många från att ens försöka.

Ofta förstärker skolan detta med vardagsfrånvända räkneuppgifter. Att flickor och pojkar möts av olika förväntningar, och behandlas på olika sätt påverkar också. Bra resultat hos flickor kopplas till att de arbetar hårt, medan pojkars goda resultat är matematisk talang.

Det ger kvinnor dåligt självförtroende, även när de får högsta betyg fortsätter de att tvivla på sin egen förmåga.

Den som bildgooglar på ordet ingenjör möts av män i hjälmar, en bild som många kvinnor har av ingenjörsyrket.

Kvinnor uppger att de vill ha ett jobb där man arbetar i team och samhällsnytta och meningsfullhet lyfts fram som viktiga inslag. Något som de inte förknippar med ingenjörsyrket. Det framstår i stället som något torrt och ensamt där man grottar ner sig i detaljer.

Så vad kan göras?

Resultat från Sveriges Ingenjörers projekt Koolt och Teknikcollege visar att mer vardagsnära, verklighetsbaserad undervisning både främjar teknikintresset och ger en mer positiv bild av yrket. En annan lärdom är betydelsen av förebilder. Undervisningen behöver kopplas till verkligheten, till levande ingenjörer av kött och blod.

Det blir extra betydelsefullt för kvinnor när steget ofta är längre till att se sig själv i rollen som ingenjör.

Initiativet Pepp, som startades av Edit Wallin för att ge gymnasietjejer nya förebilder och bredda synen på teknik finns i dag i både Luleå och i Umeå. Deltagarna erbjuds en kvinnlig ingenjörsstudent som mentor och får delta i workshops och inspirationskvällar ute på företag.

Den här typen av initiativ behöver stödjas och breddas till även yngre elever.

Våra kommuner behöver intensifiera arbetet med att involvera akademi och näringsliv i undervisningen.

Ökade resurser till fler matematiklärare med specialistkompetens och skickliga pedagoger med djupa kunskaper kan göra matematiken levande. Då ökar chansen att hitta glädjen, självförtroendet och de kunskaperna som gör att fler vågar satsa på en framtid som ingenjör.

Våra län, Norrbotten och Västerbotten, har inte råd att så många kvinnor väljer bort en framtid som ingenjör för att de tror att de inte kan räkna eller för att de har fått en nidbild av ingenjörsyrket.

Ge kvinnor en bättre chans att välja rätt. Det skulle Norrland, jämställdheten och alla duktiga flickor tjäna på.

Monica Normark, utvecklingsingenjör Sekab E-technology och ledamot Sveriges ingenjörer Västerbotten
Daniel Smirat, teknolog och ledamot Sveriges ingenjörer Norrbotten
Birgitta Ohlsson (L), riksdagsledamot för Stockholms kommun

Läs artikeln på norran.se

Senaste nyheterna

Ny topptrio i ingenjörernas förbundsstyrelse

2018-11-20

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand valdes enhälligt om vid förbundets fullmäktigemöte på tisdagen. Samtidigt utsågs Per Norlander från Linköping och Sara Magnusson från Stockholm till ny 1:e respektive 2:e vice förbundsordförande.

Kompetensutveckling ger konkurrenskraftiga företag och attraktiva arbetsplatser

2018-11-08

Konjunkturen är fortsatt stark och kapacitetsutnyttjandet mycket högt i de ingenjörstäta företagen. Samtidigt satsar företagen allt mindre på kompetensutveckling av de anställda. Genomgående är bristen på teknisk kompetens och svårigheten att rekrytera rätt personal. Det är några av resultaten i Sveriges Ingenjörers nya konjunkturrapport.

Innovatörsduo bakom talldiesel belönas med Polhemspriset

2018-11-07

Från restprodukt i skogsindustrin till klimatsmart biobränsle. Lars Stigsson och Valeri Naydenov får årets Polhemspris av Sveriges Ingenjörer för sin unika innovation för framställning av talldiesel som ger kraftigt minskad klimatpåverkan.

Korttidsarbete hjälper industrin

2018-10-26

DEBATT. Nyligen lämnade utredningen ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete sitt delbetänkande till finansdepartementet. Vår uppmaning till nästa regering är tydlig: Lyssna på utredaren och lyssna på parterna inom industrin, skriver förhandlingschef Camilla Frankelius tillsammns med andra partsföreträdare inom industrin, på Di Debatt.

Gävle-ingenjör får pris för hållbar snöröjning

2018-10-24

28-åriga Lisa Johansson får Wimanska priset på 50 000 kronor av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Hon har analyserat miljöpåverkan vid deponering av upplogad snö och kartlagt lämpliga platser i Gävle för nya snöhögar.