Västerbottens-Kuriren, debatt - 2017-12-20

Dålig mobiltäckning dyrt för samhället och miljön

DEBATT Med bättre möjligheter att jobba på tåget skulle viljan att resa längre och oftare öka, till exempel att bo i Umeå och pendla till en arbetsplats i Örnsköldsvik, vilket vore både smidigt och bra för miljön. Men de dåliga förutsättningarna för att kunna vara uppkopplad i norra Sverige är en konkurrensnackdel och måste åtgärdas, framhåller Sveriges Ingenjörer.

Det är många som pendlar till arbetet. Tiden som en person kan tänka sig att resa varierar, men en dryg en timme är många beredda att lägga. 

Med bättre möjligheter att jobba på tåget skulle viljan att resa längre och oftare öka, det skulle till exempel vara möjligt att bo i Umeå och pendla till en arbetsplats i Örnsköldsvik.

För Norrland, där avstånden är långa och kompetensen ibland finns långt bort, är detta avgörande för att locka till sig kvalificerad arbetskraft och vara en attraktiv region att leva och arbeta i. Dessutom är tåget ett miljövänligt alternativ som borde vara det självklara alternativet där räls finns.

Att åka tåg till jobbet är både smidigt och bra för miljön. Ett normalstort tåg på sträckan Övik-Umeå tar ungefär 300 personer. Om 300 personer tar tåget i stället för att ta bilen, motsvarar det minskade utsläpp på cirka 3 000 ton koldioxid. Det finns med andra ord stora miljövinster att göra, om tåget blir ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen.

Den andra stora och helt avgörande fördelen är möjligheten att kunna jobba och därmed använda pendlingstiden så effektivt som möjligt. Kan man det, är det också möjligt att jobba på arbetsplatser längre från hemmet, samtidigt som företag får tillgång till kompetent folk som annars inte skulle gå att locka till sig.

På många arbetsplatser i dag förväntas vi kunna kommunicera med hela världen och tillgång till internet är ofta en förutsättning för att kunna arbeta. Inget av detta fungerar i dag på tågen på Botniabanan. Det är omöjligt att hålla i gång ett vanligt telefonsamtal under resan mellan Umeå och Örnsköldsvik och nätuppkopplingen är svajig och långsam.

Det gör det svårt att utnyttja tiden på tåget som arbetstid, vilket gör att en pendlare går miste om två timmar värdefull arbetstid (eller fritid) om dagen, samtidigt som företag går miste om kompetenta personer som väljer bort arbetsplatser som ligger för långt bort, givet dagens dåliga möjligheter att arbeta på tåget.

Det finns också risk att pendlare väljer bilen, eftersom mobiltäckning längs större vägar är bättre än i tåget.

Svårigheten att vara uppkopplad är inte ett tekniskt problem. Det finns alldeles utmärkt teknik i dag som skulle kunna nyttjas för att förbättra möjligheten för pendlare (och för all för dem som bor på orter där kopparledningen tagits bort). Det är till exempel möjligt att leverera mobilt bredband till passagerare på flygplan som flyger över Atlanten eller till gruvarbetare hundratals meter under jord.

Vi vill se satsningar på telefoni – och bredbandstäckning längs järnvägarna i norr, då detta är avgörande för konkurrenskraften.

Det skulle innebära att fler väljer tåget för sina pendlings- och tjänsteresor, både kortare och längre och att fler väljer att bo och arbeta i Norrland. Det här handlar om vilja och resurser, om att skapa förutsättningar att locka till sig kompetens och företag som kan utveckla vår region samtidigt som vi värnar om miljön.

Regeringen med statsministern i spetsen har uttalat höga ambitioner för att hela Sverige ska leva och att Sverige ska leda den gröna omställningen. Bra.

Nu vill vi se att det finns täckning för detta. Både på tågen och för uttalandet.

Monica Normark, 2:e vice ordförande Sveriges Ingenjörer och pendlare
Stefan Wänstedt, ordförande Sveriges Ingenjörers distrikt Norrbotten

Läs artikeln på vk.se

Senaste nyheterna

Linköpingsingenjör prisas för utveckling av samarbete i strategispel och AI

2018-10-17

28-årige Fredrik Präntare får Lilla Polhemspriset på 50 000 kronor, som Sveriges Ingenjörer delar ut för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen. Han har utvecklat och förbättrat samarbetsförmågan i strategispel vilket kan få stor betydelse för den vidare utvecklingen av artificiell intelligens, AI.

Vi håller inte med facken i 6F

2018-10-15

DEBATT. Att Lars Calmfors, som återkommande kritiker mot industrinormeringen, får ett uppdrag av 6F är inte förvånande. Det ligger i linje med 6F:s upprepade försök att slå mot Industriavtalets position och betydelse för svensk lönebildning. Detta skriver Sveriges Ingenjörers Camilla Frankelius i en replik tillsammans med övriga förhandlingschefer i Facken inom Industrin på Di Debatt.

Inflationsmålet centralt för lönebildningen

2018-10-04

DEBATT. Riksbankens fokus på inflationsmålet har gett resultat. Under de senaste ett och halvt åren har inflationstakten i Sverige varit omkring 2 procent. Det innebär en hög grad av måluppfyllelse. Parterna på svensk arbetsmarknad vet vad de har att utgå från. Det är bra för lönebildningen. Det skriver Ulrika Lindstrand tillsammans med övriga förbundsordföranden i Facken inom industrin, i en debattreplik på Teknikföretagen.

Förbundet fullföljer industriavtalet – men vill se bättre löneutveckling för ingenjörerna

2018-09-24

Sveriges Ingenjörer kommer inte nyttja industriavtalets möjlighet till uppsägning inför 2019. Det innebär att förbundet fullföljer de treåriga avtal som träffades i fjol med industrins arbetsgivare. Samtidigt påbörjas en översyn av löneavtalen.

Ny ledning stärker Sveriges Ingenjörer

2018-09-24

Sveriges Ingenjörer stärker sin utåtriktade verksamhet med ny organisation och ny ledning. Förbundet satsar även på att utveckla servicen till medlemmar och förtroendevalda på arbetsplatser och regionalt genom förbättrade interna processer.